Det samhällsekonomiska läget i Dalarna
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2026-06-29
Denna rapport ger en bild av läget i Dalarna med fokus på den ekonomiska utvecklingen. Rapporten uppdateras regelbundet och ett antal viktiga trender och mönster sammanfattas här:
I Sverige har vi tillgång till mycket god statistik om både våra
levnadsförhållanden och vår ekonomi. Det innebär att vi också kan följa
upp bland annat den ekonomiska utvecklingen i närtid, både regionalt och
nationellt, till exempel vad gäller sysselsättning, bostadsbyggande och
företagsetableringar. De senaste årens omvälvande händelser i världen –
covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och flera konflikter i
Mellanöstern – är förödande för dem som står i händelsernas centrum, men
de drabbar även oss. Dessa händelser sätter prägel på både vår ekonomi
och våra levnadsförhållanden, och gör det än mer angeläget att följa den
ekonomiska utvecklingen regionalt och nationellt.
Region
Dalarnas samhällsanalytiker har därför tagit fram denna rapport i syfte
att ge en nulägesbild över hur läget utvecklas i Dalarna. Rapporten
kommer att uppdateras regelbundet. Fokus ligger i första hand på att
synliggöra det ekonomiska läget i Dalarna, exempelvis hur arbetsmarknad
och bostadsbyggande utvecklas i regionen. Men många faktorer som
påverkar Dalarnas ekonomi är nationella, och därför startar analysen med
att diskutera läget i Sverige i stort och de faktorer som ramar in
förutsättningarna för oss som bor och vistas i Dalarna.
Det allmänna läget i en ekonomi kan beskrivas på flera sätt. I detta första avsnitt har vi valt att fokusera på tre variabler: bruttoregionalprodukt (hädanefter BNP), konjunkturbarometern och inflation.
Genom att titta på förändring i BNP kan man få en uppfattning om hur aktiviteten i den svenska ekonomin förändras över tid. Eftersom Sveriges ekonomi, precis som de flesta andra länders, växer i normala fall, ökar BNP under en majoritet av kvartalen. Vid större kriser i samhället kan dock BNP minska avsevärt, vilket också syns i figuren nedan. Under andra kvartalet 2020 minskade aktiviteten i den svenska ekonomin med nästan 8 procent jämfört med föregående kvartal, vilket kan tillskrivas coronapandemin. Återhämtningen gick dock snabbt, och redan efterföljande kvartal återhämtades en stor del av minskningen. Därefter följde ett par år då läget i Sveriges ekonomi kan beskrivas som gott, innan aktiviteten åter minskade i kvartal ett 2022. Sedan dess var läget länge relativt skakigt, med omväxlande positiva och negativa förändringar i BNP.
I kvartal ett 2026 var förändringen i BNP -0,2 procent, dvs. aktiviteten i Sveriges ekonomi minskade jämfört med kvartalet innan. För en diskussion om vad som påverkade BNP under kvartal ett 2026, se SCB.
Konjunkturinstitutet sammanställer på sin hemsida ett urval av aktuella prognoser för bland annat BNP (på helårsbasis). För år 2026 tror prognosinstituten i genomsnitt på en ökning av aktiviteten i Sveriges ekonomi på ungefär 2,2 procent, medan förväntningarna för år 2027 är något högre (en ökning med cirka 2,6 procent).
Ett annat sätt att mäta läget i ekonomin är genom de olika
enkätundersökningar som Konjunkturinstitutet regelbundet genomför, med
frågor till företag och hushåll om deras uppfattning om nuläge och deras
förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Svaren vägs samman i en
indikator som kallas Konjunkturbarometern. Till skillnad från BNP
fokuserar konjunkturbarometern inte enbart på nuläget, utan hushållen
och företagen får även svara på frågor som rör framtidsutsikterna.
Barometerindikatorn väger samman konfidensindikatorer från svaren i de
olika enkäterna och ger varje månad en bild av konjunkturläget i
Sveriges ekonomi.
I juni 2026 var barometerindikatorn 101,7, vilket var en ökning jämfört med månaden innan. Indikatorn visar fortsatt på ett normalt stämningsläge i den svenska ekonomin (se Konjunkturinstitutet).
Att barometerindikatorn under en period hade ett lågt värde kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på bland annat tillgången på råvaror. Historiskt varierar barometerindikatorn med konjunkturen. Större kriser i samhället, såsom finanskrisen 2008/2009 och coronapandemin 2020/2021, syns tydligt i diagrammet.
Hur läget i ekonomin uppfattas varierar beroende på om det är företagen eller hushållen som tillfrågas. Hushållens syn på ekonomin förbättrades något i juni 2026 jämfört med månaden innan (en barometerindikator på 93,6), men eftersom indikatorn understiger 100 är stämningsläget bland hushållen sämre än normalt (se Konjunkturinstitutet).
Bland branschgrupperna i diagrammet nedan hade handel den mest positiva synen på ekonomin i juni 2026 (en barometerindikator på 105,8), medan företag inom byggindustri uppfattade den ekonomiska utvecklingen som sämre än normalt (en barometerindikator på 97,3).
Ytterligare en faktor som är viktig för ett lands ekonomi är
förändringen i den allmänna prisnivån, så kallad inflation. Normalt
förknippas hög inflation med problem, eftersom varor och tjänster blir
dyrare. Om inte lönerna ökar i samma takt blir människor fattigare i
reala termer, vilket har blivit påtagligt i Sverige de senaste åren.
Även låg, eller negativ, inflation kan vara skadligt för ekonomin.
Exempelvis missgynnas låntagare av en sjunkande prisnivå, då skulden
ökar i reala termer. Sveriges Riksbank strävar därför efter att hålla
inflationen relativt konstant över tid, runt ett uttalat inflationsmål.
Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen, mätt som årsförändring i KPIF, legat klart under inflationsmålet på 2 procent under långa perioder. Från sin bottennivå i april 2020 ökade dock inflationen väldigt mycket och var som högst i december 2022, då den i Sverige uppgick till 10,2 procent. Därefter minskade inflationen avsevärt och var som lägst i september 2024 (1,1 procent). I maj 2026 var inflationen 1,5 procent, vilket var klart högre än månaden innan men fortfarande lägre än Riksbankens inflationsmål. För en mer ingående förklaring av vad som påverkade inflationstakten i maj 2026, se SCB. Riksbankschefen Erik Thedéen varnar dock för att högre drivmedelspriser till följd av kriget i Mellanöstern kan leda till en ökad inflation (Riksbanken).
Den höga inflationstakten under framförallt 2022 och 2023 har ett antal olika förklaringar, däribland begränsningar i utbudet av varor när världen öppnade upp efter coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Läs mer på Wikipedia.
Konjunkturinstitutet sammanställer på sin hemsida ett urval av aktuella prognoser för inflation (enligt KPIF). För år 2026 är det vissa skillnader mellan prognoserna, men en majoritet av prognosinstituten tror att inflationen enligt KPIF kommer att vara mellan 1 och 1,5 procent, vilket är lägre än Riksbankens inflationsmål. Året efter är prognoserna generellt högre: en majoritet av instituten tror på mellan 1,5 och 2 procents inflation.
Sedan sommaren 2024 har Riksbanken sänkt sin styrränta ett flertal gånger (den ligger nu på 1,75 procent). Detta påverkar räntorna på exempelvis bostadslån (SCB). I jämförelse med framförallt andra hälften av 2010-talet är dock styrräntan fortfarande relativt hög (se exempelvis Ekonomifakta). Vid sitt senaste möte (juni 2026) valde Riksbankens direktion att lämna styrräntan oförändrad, men flaggade att sannolikheten att räntan ska höjas till hösten har ökat sedan mötet i mars (Riksbanken).
2010-talet kännetecknades av en bostadsmarknad där det mesta pekade uppåt. Låg inflation och låga räntor i kombination med fördelaktiga skatteregler medförde att såväl byggandet av bostäder, som bostadspriserna ökade kraftigt. Nationellt har bostadslånen ökat under en lång period och uppgick i Sverige 2025 till ungefär 160 procent av hushållens disponibla inkomst, vilket är nästan dubbelt så stor andel som under mitten av 1990-talet. Samtidigt har hushållens finansiella tillgångar ökat, vilket medfört att skulderna i relation till de finansiella tillgångarna minskat något under samma period (SCB). Det kan naturligtvis finnas skillnader regionalt, men vi saknar data för detta i nuläget.
Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).
Notera att det finns en eftersläpning i statistiken. För bygglov gör eftersläpningen att de senaste fyra kvartalens siffror är underskattade. Störst är underskattningen det senaste kvartalet.
För påbörjade småhus är statistiken preliminär och underskattningen det senaste kvartalet mellan 20 och 60 procent beroende på kvartal, och är som störst för andra kvartalet. Efter ett år är underskattningen cirka 2 procent.
Antalet godkända bygglov för småhus i Dalarna varierar mellan kvartalen, men sedan toppen i kvartal två 2022, då 149 bygglov godkändes, har antalet minskat och i kvartal ett 2026 godkändes 24 bygglov. Notera dock att det finns en eftersläpning i statistiken, vilket medför att de senaste kvartalens siffror sannolikt kommer att revideras upp. Se ‘Mer information om statistiken’ ovan.
Precis som för byggloven varierar byggandet av småhus mellan kvartalen, men en långsiktig trend är att byggandet har minskat tydligt från toppen i kvartal två 2022, då 136 småhus påbörjades. I kvartal ett 2026 påbörjades 23 småhus, vilket dock var fler än kvartalet innan. Notera dock att det finns en eftersläpning i statistiken, vilket medför att de senaste kvartalens siffror sannolikt kommer att revideras upp. Se ‘Mer information om statistiken’ ovan.
Priserna på småhus ökade stadigt under en lång period, såväl i Dalarna som i Sverige (se diagrammet nedan, där prisutvecklingen visas som ett index med januari 2010 som startvärde 100). Efter toppen i januari 2022, då ett småhus i Dalarna kostade ungefär 3 miljoner kronor, har dock det genomsnittliga priset på småhus i länet minskat avsevärt och en botten nåddes i oktober 2023, när det kostade strax under 2,1 miljoner kronor i genomsnitt. Den tydliga minskningen kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina, vilken bland annat medförde en kraftigt ökad inflation med efterföljande räntehöjningar, något som påverkade efterfrågan på bostäder.
Sedan 2023 har priserna på småhus i Dalarna delvis återhämtat sig och var i maj 2026 knappt 2,4 miljoner kronor i genomsnitt. Detta var högre än månaderna innan.
Det genomsnittliga priset på ett småhus varierar mellan Sveriges län och var i maj 2026 högst i Stockholm, där ett småhus i genomsnitt kostade 7 miljoner kronor. I Dalarna var priset klart lägre, i genomsnitt knappt 2,4 miljoner kronor, vilket var klart under riksgenomsnittet. Av förklarliga skäl är bostadspriserna i normala fall högst i län med större städer, medan det omvända gäller för län med en mindre befolkning.
Läget för företagen i länet hänger naturligtvis samman med läget i ekonomin i stort. Vid sämre tider konsumerar hushållen mindre och efterfrågan på många företags produkter och tjänster minskar, vilket i förlängningen kan leda till att företag begärs i konkurs eller avregistreras. Det är även möjligt att sämre tider medför att det blir mindre attraktivt att starta nya företag.
I det här avsnittet undersöks först hur många nya företag som startas i Dalarna, därefter analyseras hur många anställda som berörs av konkurser i länet och hur många företag som avregistreras.
Historiskt startades väldigt många företag i samband med coronapandemin 2020-2021. I kvartal två 2021 startades exempelvis 506 företag, vilket var det största antalet sedan åtminstone 2011. Exakt vad detta beror på kan vara svårt att säga, men en potentiell förklaring är att individer som blev uppsagda under pandemin valde att starta egna företag. Någon större trend sedan Rysslands invasion av Ukraina märktes inte initialt för antalet nystartade företag. Under 2022 startades till och med något fler företag än genomsnittet sedan 2011. Under första halvan av 2023 märktes dock en viss avmattning, innan antalet återigen började öka. I kvartal ett 2026 startades 504 företag, vilket var 97 fler än föregående kvartal och dessutom det högsta antalet under ett enskilt kvartal sedan 2021.
Statistiken täcker företagskonkurser, det vill säga att ett företag försätts i konkurs, oavsett företagsform (inklusive enskilda näringsidkare). Antalet anställda som berörs av konkurser varierar relativt mycket från månad till månad. Det gör det svårt att urskilja någon tydlig trend på månadsbasis, exempelvis kopplad till Rysslands invasion av Ukraina och dess effekter på Dalarnas ekonomi.
Mönstret är ojämnt: under 2025 var antalet berörda vissa månader högre och andra månader lägre än motsvarande månad föregående år. I januari 2025 berördes närmare 150 personer, medan antalet i februari och mars var lägre än samma period året innan.
I maj 2026 berördes endast 2 anställda av konkurser, vilket var färre än de 25 som berördes motsvarande månad 2025.
Antalet anställda som berörs av konkurser varierar relativt mycket även från år till år, men tenderar att öka till följd av större ekonomiska kriser i samhället. Efter IT-bubblan runt millennieskiftet ökade antalet anställda berörda av konkurser tydligt och som mest berördes mer än 800 personer år 2003. Även under åren efter finanskraschen (2008–2009) berördes relativt många. På senare år har antalet ökat, framförallt sedan 2022. Detta hänger sannolikt delvis samman med Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på Sveriges ekonomi (se avsnitt 1, “Det allmänna läget i ekonomin”, ovan). En annan potentiell förklaring är att företag under coronapandemin (2020–2021) gavs möjlighet att skjuta upp sin betalning av skatter, ett anstånd som förlängdes under energikrisen. När de uppskjutna skatterna ska betalas, riskerar det leda till att företag går i konkurs (SVT).
Hittills under 2026 har 140 anställda berörts av konkurser i Dalarna, vilket är klart färre än de 251 som berördes under motsvarande period 2025.
Ett potentiellt alternativ till att begära ett företag i konkurs är att istället avregistrera det. Antalet avregistrerade företag tenderar att följa ett visst säsongsmönster, med fler avregistreringar i början och slutet av året. Det är dock svårt att se någon långsiktig trend, då ungefär lika många företag (drygt 1000) avregistreras varje år. Undantaget var 2021, när drygt 1200 företag avregistrerades. Detta verkar i första hand bero på att många avregistrerades i januari 2021, av oklar anledning.
I maj 2026 avregistrerades 77 företag i Dalarna, jämfört med 84 samma månad året innan. Hittills under 2026 har 451 företag i Dalarna avregistrerats, att jämföra med 511 under motsvarande period föregående år.
Som mått på läget i Dalarna är arbetslösheten sannolikt en relativt trögrörlig indikator. Detta eftersom företag i första läget varslar personal, för att därefter eventuellt göra större uppsägningar. Det är även viktigt att notera att arbetslösheten varierar mellan olika grupper i samhället, exempelvis baserat på personers kön, utbildningsbakgrund eller huruvida de är födda i Sverige. För en fördjupad diskussion om detta, se exempelvis Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”.
Arbetslöshet beräknas som andelen arbetslösa i förhållande till antalet personer i arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och antalet sysselsatta. Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt beroende på vilken statistikkälla som använts. I den här rapporten används BAS - befolkningens arbetsmarknadsstatus - som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige. För en diskussion runt skillnaderna mellan BAS och Arbetsförmedlingens statistik, se SCB.
I en nationell jämförelse är arbetslösheten i Dalarna relativt låg. I april 2026 hade Dalarna 4,1 procents arbetslöshet, att jämföra med 5,4 procent i Sverige som helhet. Noterbart är även att Dalarna hade klart lägre arbetslöshet än näraliggande Gävleborg, där arbetslösheten var 6,6 procent under samma tidsperiod. Lägst arbetslöshet i Sverige hade Norrbotten med 3,0 procent.
I jämförelse med motsvarande månad året innan har arbetslösheten minskat i en majoritet av Sveriges län. Ett tydligt undantag är Västerbotten, där arbetslösheten har ökat med 0,3 procentenheter. Detta beror sannolikt delvis på att batteritillverkaren Northvolt, med betydande verksamhet i Skellefteå, har gått i konkurs, vilket haft påverkan på arbetsmarknaden i länet. I Dalarna minskade arbetslösheten med 0,3 procentenheter under samma tidsperiod.
Arbetslösheten, såväl i Dalarna som i Sverige, varierar över tid. I samband med coronapandemin ökade arbetslösheten och var som högst i Dalarna i januari 2021, då den uppgick till 6,3 procent. Därefter har arbetslösheten minskat och var 4,1 procent i Dalarna i april 2026.
Under stora delar av 2025 var arbetslösheten i Dalarna på ungefär samma nivå som motsvarande månader 2023 och 2024, men mot slutet av året var den något lägre. Denna trend har fortsatt under inledningen av 2026, då arbetslösheten varit lägre än motsvarande månader åren innan.
Om arbetslösheten delas upp i inrikes och utrikes födda framträder en delvis annorlunda bild. Bland inrikes födda (det vänstra diagrammet nedan) var arbetslösheten under stora delar av 2025 något högre än åren innan. I april 2026 var arbetslösheten bland inrikes födda 2,7 procent i Dalarna, vilket dock var lägre än motsvarande månad året innan. Bland utrikes födda (det högra diagrammet nedan) har arbetslösheten minskat tydligt under samma tidsperiod, men är klart högre än bland inrikes födda (11,3 procent i april 2026).
Totalt var ungefär 2 910 inrikes födda personer och ungefär 2 360 utrikes födda personer i åldersgruppen 20-64 år arbetslösa i Dalarna i april 2026.
Arbetslösheten i Dalarnas kommuner är låg på många håll, där en majoritet av länets kommuner hade mellan 2 och 4 procents arbetslöshet i april 2026. Lägst var arbetslösheten i Malung-Sälen, med 2,2 procent. I de södra delarna av länet är bilden delvis annorlunda, där kommunerna generellt hade högre arbetslöshet. Högst var arbetslösheten i Avesta, där den uppgick till 6,0 procent. En tänkbar orsak till detta mönster är att de kommuner som hade högst arbetslöshet också tenderar att vara de som har högst andel utrikes födda. Som framgick i föregående flik hamnar den sistnämnda gruppen i arbetslöshet i högre utsträckning än inrikes födda.
Befolkningens ekonomiska situation kan mätas på flera olika sätt. Arbetslösheten, som diskuterades i föregående avsnitt, är en indikator. Personer som arbetar har generellt en bättre ekonomi än personer som inte gör det. En annan indikator är den disponibla inkomsten, dvs. hur mycket varje person har i plånboken (inkomst efter skatt och transfereringar). Tyvärr mäts den disponibla inkomsten med en betydande eftersläpning, varför vi i denna rapport istället har valt att fokusera på hur många individer som har svårt att försörja sig, mätt i antalet personer som har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla.
I Dalarna hade som mest närmare 5 000 personer mellan 15 och 74 år ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla under 2020, men därefter minskade antalet stadigt under en längre period. Anmärkningsvärt är även att antalet med stöd minskade trots att prisnivån i samhället ökade avsevärt under samma tidsperiod (se avsnittet om inflation). Exakt vad den utvecklingen beror på är oklart, men ett antal tänkbara orsaker diskuteras i följande artikel.
Antalet personer som har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla varierar en del mellan månaderna, men under 2025 var trenden nedåtgående jämfört med föregående år. I april 2026 hade drygt 3 200 personer det, vilket dock var fler än månaderna innan.
Om antalet individer delas upp i inrikes och utrikes födda blir det tydligt att nedgången framförallt är koncentrerad till utrikes födda. I januari 2020 hade ungefär 840 fler utrikes än inrikes födda personer i Dalarna ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla. I april 2026 hade istället fler inrikes födda än utrikes födda sådant stöd.
En trolig bidragande orsak till nedgången bland utrikes födda är att arbetslösheten i samma grupp minskat tydligt under perioden (se avsnittet om arbetsmarknaden), vilket innebär att färre är beroende av ekonomiskt stöd för sin försörjning.
Ett annat generellt mönster är att det bland inrikes födda är vanligare att män har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla, medan det bland utrikes födda är vanligare att kvinnor har det.
