Det samhällsekonomiska läget i Dalarna
Rapporten är skapad av Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast
uppdaterad: 2025-10-31
Denna rapport ger en bild av läget i Dalarna med fokus på den ekonomiska utvecklingen. Rapporten uppdateras regelbundet och ett antal viktiga trender och mönster sammanfattas här:
I Sverige har vi tillgång till mycket god statistik om både våra
levnadsförhållanden och vår ekonomi. Det innebär att vi också kan följa
upp bland annat den ekonomiska utvecklingen i närtid både regionalt och
nationellt till exempel vad gäller sysselsättning, bostadsbyggande och
företagsetableringar. De senaste årens omvälvande händelser i världen
med Covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina, och flera
konflikter i Mellanöstern är förödande för dem som står i händelsernas
centrum, men de drabbar även oss. Lägg därtill det handelskrig kopplat
till USA som nyligen blossat upp, med potentiellt långtgående
konsekvenser för ett litet exportberoende land som Sverige. Dessa
händelser sätter prägel på både vår ekonomi och våra
levnadsförhållanden, och gör det än mer angeläget att följa den
ekonomiska utvecklingen regionalt och nationellt.
Region
Dalarnas samhällsanalytiker har därför tagit fram denna rapport i syfte
att ge en nulägesbild över hur läget utvecklas i Dalarna. Rapporten
kommer att uppdateras regelbundet. Fokus ligger i första hand på att
synliggöra det ekonomiska läget i Dalarna, vad gäller exempelvis hur
arbetsmarknad och bostadsbyggande utvecklas i regionen, men många
faktorer som påverkar Dalarnas ekonomi är nationella och därför startar
analysen med att diskutera läget i Sverige i stort och faktorer som
ramar in förutsättningarna för oss som bor och vistas i Dalarna.
Det allmänna läget i en ekonomi kan beskrivas på flera sätt. I detta första avsnitt har vi valt att fokusera på tre variabler: BNP, konjunkturbarometern och inflation.
Genom att titta på förändring i BNP kan man få en uppfattning om hur aktiviteten i den svenska ekonomin förändras över tid. Eftersom Sveriges ekonomi, precis som de flesta andra länders, växer i normala fall, ökar BNP under en majoritet av kvartalen. Vid större kriser i samhället kan dock BNP minska avsevärt, vilket också syns i figuren nedan. Under andra kvartalet 2020 minskade aktiviteten i den svenska ekonomin med nästan 8 procent jämfört med föregående kvartal, vilket kan tillskrivas Corona-pandemin. Återhämtningen gick dock snabbt och redan i efterföljande kvartal så ökade BNP med nästan lika mycket som minskningen i kvartal två. Därefter följde ett par år när läget i Sveriges ekonomi kan beskrivas som gott, innan aktiviteten i ekonomin återigen minskade i kvartal ett, år 2022. Därefter var läget länge relativt skakigt, med omväxlande positiva och negativa förändringar i BNP.
I kvartal två 2025 var förändringen i BNP 0,5 procent, dvs. aktiviteten i Sveriges ekonomi ökade jämfört med kvartalet innan. För en diskussion runt vad som påverkade BNP under kvartal två 2025, se SCB.
Konjunkturinstitutet sammanställer på sin hemsida ett urval av aktuella prognoser för bland annat BNP (på helårsbasis). För år 2025 tror en majoritet av prognosinstituten att aktiviteten i Sveriges ekonomi (BNP) kommer att öka med runt 1 procent. Året efter är bilden av Sveriges ekonomi dock klart ljusare och de flesta prognosinstitut tror att BNP kommer att växa med mellan 2 och 3 procent under 2026.
Ett annat sätt att mäta läget i ekonomin är genom de olika
enkätundersökningar som Konjunkturinstitutet regelbundet genomför, med
frågor till företag och hushåll om deras uppfattning om nuläge och
förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Svaren vägs samman i en
indikator som kallas Konjunkturbarometern. Till skillnad från BNP
fokuserar konjunkturbarometern inte enbart på nuläget, utan hushållen
och företagen får även svara på frågor som rör framtidsutsikterna.
Barometerindikatorn väger samman konfidensindikatorer från svaren i de
olika enkäterna och ger varje månad en bild av konjunkturläget i
Sveriges ekonomi.
I oktober 2025 var barometerindikatorn 100,8, vilket var en tydlig förbättring jämfört med månaderna innan. Det var även första gången sedan sommaren 2022 som barometerindikatorn överstigit 100 och läget i Sveriges ekonomi kan därför beskrivas som starkare än normalt. Att barometerindikatorn länge hade ett lågt värde kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på bland annat tillgången på råvaror. Historiskt varierar barometerindikatorn med konjunkturen och större kriser i samhället, såsom finanskrisen 2008/2009 och Coronapandemin 2020/2021, syns tydligt i diagrammet.
Hur läget i ekonomin uppfattas varierar beroende på om det är företagen eller hushållen som tillfrågas. Hushållens syn på ekonomin har tydligt förbättrats de senaste månaderna, jämfört med månaderna innan, med en barometerindikator på 96,8 i oktober 2025. Eftersom barometerindikatorn understiger 100, är stämningsläget bland hushållen dock sämre än normalt. Enligt Konjunkturinstitutet hängder det samman med att hushållen är fortsatt negativt inställda till kapitalvaruinköp (Konjunkturinstitutet).
Bland branschgrupperna i diagrammet nedan hade handel den mest positiva synen på ekonomin i oktober 2025 (en barometerindikator på 111,3), medan företag inom byggverksamhet uppfattar den ekonomiska utvecklingen som mer negativ (en barometerindikator på 97,4). Tjänstesektorn drabbades värst under pandemin (mars/april 2020), medan tillverkningsindustrin uppfattade ekonomin som starkare än normalt från slutet av 2020 fram till mitten av 2022.
Även om om byggindustri var den bransch som uppfattade ekonomin som svagast i oktober 2025, har synen på ekonomin inom branschen tydligt förbättrats jämfört med slutet av 2024. I oktober 2025 var barometerindikatorn för byggindustri 97,4, att jämföra med ungefär 90 i december 2024.
Ytterligare en faktor som är viktig för ett lands ekonomi är
förändringen i den allmänna prisnivån, så kallad inflation. Normalt
förknippas hög inflation med problem, eftersom varor och tjänster blir
dyrare. Om inte lönerna ökar i samma takt blir människor fattigare i
reala termer, vilket har blivit påtagligt i Sverige de senaste åren.
Även låg, eller negativ, inflation kan vara skadligt för ekonomin.
Exempelvis missgynnas låntagare av en sjunkande prisnivå, då deras lån
ökar i värde realt. Sveriges Riksbank strävar därför efter att hålla
inflationen relativt konstant över tid, runt ett uttalat inflationsmål.
Sedan Riksbankens inflationsmål infördes 1993 har inflationen, mätt som årsförändring i KPIF, legat klart under inflationsmålet på 2 procent under långa perioder. Från sin bottennivå i april 2020 ökade dock inflationen väldigt mycket och var som högst i december 2022, då den i Sverige uppgick till 10,2 procent. Därefter minskade inflationen avsevärt och var som lägst i september 2024 (1,1 procent). I september 2025 var inflationen 3,1 procent, vilket var något lägre än månaden innan men högre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. För en mer ingående förklaring av vad som påverkade inflationstakten i september 2025, se SCB.
Den höga inflationstakten under framförallt 2022 och 2023 har ett antal olika förklaringar, däribland begränsningar i utbudet av varor när världen öppnade upp efter Corona-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Läs mer på Wikipedia.
Konjunkturinstitutet sammanställer på sin hemsida ett urval av aktuella prognoser för inflation (enligt KPIF). För år 2025 tror en tydlig majoritet av prognosinstituten att inflationen enligt KPIF kommer att vara runt 2,5 procent, vilket är något under nivån i september 2025. Året efter är det större skillnader mellan prognoserna, men de flesta prognosinstitut prognostiserar en inflation på mellan 1 och 2 procent, dvs. något under Riksbankens inflationsmål.
Sedan sommaren 2024 har Riksbanken sänkt sin styrränta åtta gånger (den ligger nu på 1,75 procent). Detta påverkar räntorna på exempelvis bostadslån. I jämförelse med framförallt andra hälften av 2010-talet är dock styrräntan fortfarande relativt hög (se exempelvis Ekonomifakta). Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan ligga kvar på denna nivå under en tid framöver (Riksbanken).
2010-talet kännetecknades av en bostadsmarknad där det mesta pekade uppåt. Låg inflation och låga räntor i kombination med fördelaktiga skatteregler medförde att såväl byggandet av bostäder, som bostadspriserna ökade kraftigt. Nationellt har bostadslånen ökat under en lång period och uppgick i Sverige år 2024 till ungefär 160 procent av hushållens disponibla inkomst, vilket är nästan dubbelt så stor andel som under mitten av 1990-talet. Samtidigt har hushållen i Sveriges finansiella tillgångar ökat, vilket medfört att skulderna i relation till de finansiella tillgångarna minskat något under samma tidsperiod (SCB). Det kan naturligtvis finnas skillnader regionalt, men vi saknar data för detta i nuläget.
Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).
Notera att det finns en eftersläpning i statistiken. För bygglov gör eftersläpningen att de senaste fyra kvartalens siffror är underskattade. Störst är underskattningen det senaste kvartalet.
För påbörjade småhus är statistiken preliminär och underskattningen det senaste kvartalet mellan 20 och 60 procent beroende på kvartal. Underskattningen är som störst för andra kvartalet. Efter ett år är underskattningen cirka 2 procent
Antalet godkända bygglov för småhus i Dalarna varierar mellan kvartalen, men sedan toppen i kvartal två 2022, då 145 bygglov godkändes, har antalet godkända bygglov minskat och i kvartal två 2025, godkändes 29 bygglov. Notera att det finns en eftersläpning i statistiken, se “Mer information om statistiken” ovan.
Precis som för byggloven, varierar byggandet av småhus mellan kvartalen, men en långsiktig trend är att byggandet har minskat tydligt från toppen i kvartal två 2022, då 137 småhus påbörjades, till botten under första kvartalet 2024, då blott 17 småhus påbörjades. I kvartal två 2025 påbörjades 30 småhus, vilket var fler än kvartalet innan. Notera att det finns en eftersläpning i statistiken, se “Mer information om statistiken” ovan.
Priserna på småhus ökade stadigt under en lång period, såväl i Dalarna som i Sverige. Efter toppen i januari 2022, då ett småhus i Dalarna kostade ungefär 3 miljoner kronor, har dock det genomsnittliga priset på småhus i länet minskat avsevärt och en botten nåddes i oktober 2023, när ett småhus i Dalarna kostade strax under 2,1 miljoner kronor i genomsnitt. Minskningen kan delvis förklaras av Rysslands invasion av Ukraina, vilken bland annat medfört en kraftigt ökad inflation med efterföljande räntehöjningar, något som påverkar efterfrågan på bostäder.
Under första halvåret 2024 steg priserna på småhus tydligt i Dalarna, innan de återigen började sjunka i augusti. I september 2025 var priset på ett småhus ungefär 2,4 miljoner kronor (i genomsnitt), vilket var en tydlig ökning jämfört med månaderna innan.
Det genomsnittliga priset på ett småhus varierar mellan Sveriges län och var i september 2025 högst i Stockholm, där ett småhus i genomsnitt kostade 6,9 miljoner kronor. I Dalarna är priset klart lägre, ett småhus kostar i genomsnitt ungefär 2,4 miljoner kronor i länet. Av förklarliga skäl är bostadspriserna generellt högst i län med större städer där befolkningen växer, medan det omvända gäller för län med en mindre befolkning.
Läget för företagen i länet hänger naturligtvis samman med läget i ekonomin i stort. Vid sämre tider konsumerar hushållen mindre och efterfrågan på många företags produkter och tjänster minskar, vilket i förlängningen kan leda till att företag begärs i konkurs eller avregistreras. Det är även möjligt att sämre tider medför att det blir mindre attraktivt att starta nya företag.
I det här avsnittet undersöks först hur många nya företag som startas i Dalarna, därefter analyseras hur många anställda som berörs av konkurser i länet och hur många företag som avregistreras.
Historiskt startades väldigt många företag i samband med Corona-pandemin 2020-2021. I kvartal två 2021 startades exempelvis 506 företag, vilket var det största antalet sedan åtminstone 2011. Exakt vad detta beror på kan vara svårt att säga, men en potentiell förklaring är att individer som blev uppsagda under pandemin valde att starta egna företag. Någon större trend sedan Rysslands invasion av Ukraina märktes inte initialt för antalet nystartade företag. Under 2022 startades till och med något fler företag än genomsnittet sedan 2011. Under första halvan av 2023 märktes en viss avmattning dock, innan antalet nystartade företag återigen började öka. I kvartal två 2025 startades 417 företag, vilket var 32 färre än föregående kvartal.
Antalet anställda som berörs av konkurser varierar relativt mycket från månad till månad, vilket medför att det kan var svårt att se någon trend på månadsbasis kopplad till exempelvis Rysslands invasion av Ukraina och dess effekter på Dalarnas ekonomi. Mellan januari och mars 2024 ökade antalet anställda berörda av konkurser i Dalarna exempelvis tydligt jämfört med samma period året innan, för att därefter minska påtagligt i april 2024. I maj 2024 berördes återigen fler av konkurser jämfört med året innan, men i juni var utvecklingen det omvända. Mellan augusti och november 2024 var trenden positiv, då tydligt färre berördes av konkurser i Dalarna jämfört med samma period året innan.
Efter att ha ökat tydligt i januari 2025, då närmare 150 personer berördes av konkurser i Dalarna, minskade antalet anställda som berördes av konkurser i februari och mars 2025, jämfört med samma period föregående år. I september 2025 berördes 24 anställda av konkurser, vilket var fler än de 12 anställda som berördes motsvarande månad 2024.
Antalet anställda som berörs av konkurser varierar relativt mycket även från år till år, men tenderar att öka till följd större ekonomiska kriser i samhället. Efter IT-bubblan runt millenieskiftet ökade antalet anställda berörda av konkurser tydligt och som mest berördes mer än 800 personer under år 2003. Även under åren efter finanskraschen (2008-2009) berördes relativt många av konkurser. På senare år har antalet anställda berörda av konkurser ökat, framförallt mellan år 2023 och 2024. Detta hänger sannolikt delvis samman med Rysslands invasion av Ukraina och de effekter denna haft på Sveriges ekonomi (se avsnitt 1, “Det allmänna läget i ekonomin”, ovan). En annan potentiell förklaring är att företag under Coronapandemin (2020-2021) gavs möjlighet att skjuta upp sin betalning av skatter, ett anstånd som förlängdes under energikrisen. När de uppskjutna skatterna skall betalas, riskerar det att leda till att företag går i konkurs (SVT).
Viktigt att notera är att antalet konkurser för år 2025 gäller fram till och med september. Hittills i år har 362 anställda berörts av konkurser i Dalarna, vilket är fler än de 324 som berördes under motsvarande period föregående år.
Ett potentiellt alternativ till att begära ett företag i konkurs är att istället avregistrera det. Antalet avregistrerade företag tenderar att följa ett visst säsongsmönster, med fler avregistreringar i början och slutet av året. Det är dock svårt att se någon långsiktig trend, då ungefär lika många företag (drygt 1000) avregistreras varje år. Undantaget var 2021, när drygt 1200 företag avregistrerades. Detta verkar i första hand bero på att många företag avregistrerade i januari 2021, av oklar anledning.
I september 2025 avregistrerades 31 företag i Dalarna, jämfört med 74 samma månad året innan.
Som mått på läget i Dalarna, är arbetslösheten sannolikt en relativt trögrörlig indikator. Detta eftersom företag i första läget varslar personal, för att därefter eventuellt göra större uppsägningar. De är även viktigt att notera att arbetslösheten varierar mellan olika grupper i samhället, exempelvis baserat på personers kön, utbildningsbakgrund eller huruvida de är födda i Sverige. För en fördjupad diskussion runt detta, se exempelvis Region Dalarnas rapport “Kvinnor och män i Dalarna”.
Arbetslöshet beräknas som andelen arbetslösa i förhållande till antalet personer i arbetskraften, det vill säga summan av antalet arbetslösa och antalet sysselsatta. Statistik över arbetslöshet och sysselsättning kan tas fram på olika sätt. Det gör att siffror som rör samma referensperiod kan skilja sig åt beroende på vilken statistikkälla som använts. I den här rapporten används BAS - befolkningens arbetsmarknadsstatus - som redovisar registerbaserad statistik över utbudet av arbetskraft i Sverige. För en diskussion runt skillnaderna mellan BAS och Arbetsförmedlingens statstsik, se SCB.
I en nationell jämförelse är arbetslösheten i Dalarna relativt låg. I augusti 2025 hade Dalarna 4,1 procents arbetslöshet, att jämföra med 5,7 procent i Sverige som helhet. Noterbart är även att Dalarna har klart lägre arbetslöshet än näraliggande Gävleborg, där arbetslösheten var 6,7 procent under samma tidsperiod. Lägst arbetslöshet i Sverige hade Gotland med 2,7 procent.
Arbetslösheten, såväl i Dalarna som i Sverige, varierar över tid. I samband med pandemin orsakad av Covid-19, ökade arbetslösheten och var som högst i Dalarna i februari 2021, då den uppgick till 6,5 procent. Därefter har arbetslösheten minskat och var i augusti 2025 4,1 procent i Dalarna.
På sistone har det blivit tydligt att den långsiktiga trenden med stadigt minskande arbetslöshet har brutits. Hittills under 2025 har arbetslösheten i Dalarna varit på ungefär samma nivå som motsvarande perioder 2023 och 2024.
Om arbetslösheten delas upp i inrikes och utrikes födda framträder en delvis annorlunda bild. Bland inrikes födda (det vänstra diagrammet nedan) ökade arbetslösheten under 2024 och inledningen av 2025, jämfört med samma period föregående år. I augusti 2025 var arbetslösheten bland inrikes födda 2,6 procent i Dalarna, vilket var högre än motsvarande månad året innan. Bland utrikes födda (det högra diagrammet nedan) har arbetslösheten fortsatt att minska stadigt under samma tidsperiod, men är klart högre än bland inrikes födda (12,3 procent i augusti 2025).
Totalt var 2 781 inrikes födda personer och 2 534 utrikes födda personer i åldersgruppen 20-64 år arbetslösa i Dalarna i augusti 2025.
Arbetslösheten bland Dalarnas kommuner är låg på många håll, där en majoritet av länets kommuner hade mellan 2 och 4 procents arbetslöshet i augusti 2025. Lägst är arbetslösheten i Malung-Sälen och Mora, med 2,3 procent. I de södra delarna av länet är bilden delvis annorlunda, där kommunerna generellt har högre arbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Borlänge, där den uppgår till 6,2 procent. En tänkbar orsak till detta mönster är att de kommuner med högst arbetslöshet också är de kommuner som har högst andel utrikes födda. Den sistnämnda gruppen tenderar att hamna i arbetslöshet i högre utsträckning än inrikes födda.
Befolkningens ekonomiska situation kan mätas på flera olika sätt. Arbetslösheten, som diskuterades i föregående avsnitt, är en indikator. Personer som arbetar har helt enkelt en bättre ekonomi än personer som inte gör det. En annan indikator är den disponibla inkomsten, dvs. hur mycket varje person har i plånboken (inkomst efter skatt och transfereringar). Tyvärr mäts den disponibla inkomsten med en betydande eftersläpning, varför vi i denna rapport istället valt att fokusera på hur många individer som har svårt att försörja sig, mätt i antalet personer som har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla.
I Dalarna hade som mest närmare 5000 personer mellan 15 och 74 år ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla under 2020, men därefter minskade antalet stadigt under en längre period. Anmärkningsvärt är även att behovet av stöd minskade trots att prisnivån i samhället ökade avsevärt under samma tidsperiod (se avsnittet om inflation). Exakt vad den utvecklingen beror på är oklart, men ett antal tänkbara orsaker diskuteras i följande artikel.
Antalet personer som har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla varierar en del mellan månaderna, men under 2024 var trenden nedåtgående jämfört med föregående år. I augusti 2025 hade 3 204 personer ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla, vilket var det näst lägsta antalet på 2020-talet.
Om antalet individer delas upp i inrikes och utrikes födda, blir det tydligt att nedgången i antalet med ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla framförallt är koncentrerad till utrikes födda. I januari 2020 hade ungefär 830 fler utrikes födda personer i Dalarna ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla, jämfört med inrikes födda. I augusti 2025 var den skillnaden bara ca 60 personer.
Ett annat generellt mönster är att det bland inrikes födda är vanligare att män har ekonomiskt stöd som huvudsaklig inkomstkälla, medan det bland utrikes födda är vanligare att kvinnor har det. I augusti 2025 hade ungefär 670 inrikes födda kvinnor och ca 900 inrikes födda män ekonomiskt stöd som huvudsakliga inkomstkälla. Bland utrikes födda var motsvarande antal ca 1020 kvinnor och ungefär 620 män.
